ellenskoldberg

Första dygnet, i Göteborg

Vi kommer fram i Göteborg. Min kära "storasyster" Elin bor i Göteborg och har nyligen skaffat lägenhet där. Åh, perfekt, då kan vi ses innan jag kommer och jag får se lägenheten. Vi kollar datumen. Elin är på semester i Paris, vilken timing... 

 

Efter fixande och trixande löser hon det ändå, med att en klasskompis får langa nyckel till mig och jag kan se lägenheten, lämna av resväska och sova en natt där i alla fall. Bästa Elin, tack för förtroendet! 

 

Efter att ha landat och dumpat grejerna började jag med en promenad i Slottskogen. Vädret var bästa tänkbara och jag försökte verkligen slappna av och bara njuta av solen, stället, att vara själv och att inte ha några måsten. 

 

 

Alldeles bredvid låg ett berömt ställe som jag tror kommer göra min mamma avis. 

 

 

Här gick jag omkring en bra stund. Anledningen till att tanken på Botaniska väcktes var att jag läste om ett av dess ställen i min bok, och tänkte att det passar bra att besöka det och sedan se om jag vill vara kvar eller gå vidare. Det må vara lågsäsong, oktober, och det må vara så att jag inte har något större egentligt intresse för botanik. Men atmosfären var så mysig, vädret så härligt och jag blev kvar längre än jag själv väntat mig. 

 

  

 

  

  

 

Framåt kvällen, efter en vilo-/ladda mobilenpaus, gick jag och köpte mig en bönburrito med avocado och sötpotatis. Den tog jag med mig när jag avslutade dagen med att följa Max råd, nämligen att ta en av båtarna ut i skärgården. Medan jag var borta hann solnedgången komma och det var hur vackert som helst. Bästa sättet att njuta av min lilla picknick. 

 

  

 

 

På kvällen var jag oerhört tillfreds men jag borde också ärligt säga att jag hade blandade känslor för att åka hem. Jag ser galet mycket fram emot att komma hem, överraska föräldrar och kompisar och sedan umgås med alla jag inte sett på två månader, att få träna med IKW, att få tillgång till hela min garderob, att få ligga i mamma och pappas säng, äta A-fil och Axa-müsli till frukost, kunna skilja på plast och metall i sopsortering, att få känna hur det luktar hemma. Jag har aldrig förut, sedan tre dagars ålder, varit hemifrån så länge. Men uppriktigt talat är jag också på ett sätt orolig för hur det ska bli, eftersom det som jag skrev tidigare känns som om jag bränt in massa dåliga minnen och känslor i väggarna och på gatorna där hemma. Förmodligen kommer den känslan att tyna bort rätt fort, men jag vill vara helt ärlig så även den känslan ska nämnas, även om den inte är i närheten av alla positiva förväntningar. 

 

På morgonen hände inget särskilt innan jag klev på tåget. Jag njöt av att ligga kvar i sängen och inte behöva bry mig om de svaga ljuden från andra lägenheter, tog en frukost i lugn och ro och packade ihop mig. God müsli hade Elin gjort! 

 

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas