ellenskoldberg

Kategori: Gäster

Söndag 3 juni: Öppet hus i efterverkning av födelsedagen

Födelsedagsfirandet fortsatte i princip hela söndagen. Kusinerna och Max syster hade sovit kvar, Saga kom över under förmiddagen och vi lekte helt enkelt järnet tilsammans. Dessutom kom ett par, tre familjer till och bara tittade förbi och åt mat från gårdagen. 

 

Kathrin öppnade min och Sagas present, ett grillförkläde med lite girlpower i. Jag har rapporterat till Saga om diverse kommentarer om att "bara män kan grilla", och när Christoph en gång kläckte ur sig att "Kuno måste hjälpa mamma att grilla, han är en man" tyckte vi båda att det gått lite för långt... 

 

 

Innan kusinerna åkte iväg fixade jag även stora tjejens (åtta år) naglar. Gissa om hon blev stolt, särskilt som jag bara hann med henne och inte hennes systrar.

 

När saker väl lugnat ner sig och alla åkt utom Max syster kunde jag i "lugn och ro" fixa det värsta i köket, och resten av tiden pratade jag med Max syster om hennes jobb. Kvällen avslutades sedan med spel tillsammans för de fyra vuxna som fanns. En rolig dag med andra ord, mycket lek, men skönt att kunna slappna av sedan. 

Lördag 2 juni: FEST!

Nu kan vi snacka party. Detta har planerats i månader, om inte ett år. Allt från servetter till glassbuffé till konstant livemusik och familjens egenproducerade viner. Över hundra gäster plus ett trettiotal barn. Kathrin är ju musiker, och majoriteten av gästerna också. Hennes gospelkör sjöng, hennes egna gamla jazzband återförenades och ett annat inhyrt liveband stod på scenen hela kvällen. Därtill uppträdande av hennes vänner, mamma och bror, det kan ju bara bli en succé! 

 

Först under dagen var vi hemma och försökte ta det lugnt med barnen, det gick sådär skulle jag säga. Familjens första au pair Saga var hos oss och lekte, jag stod i köket och lagade mer vegetarisk mat och sedan dansade vi tillsammans med Max syster loss med kidsen. Efter lunchen däremot, tvingade vi alla att lägga sig och vila eftersom vi alla var uppspelta. Framemot 15-tiden åkte vi ner, fixade i ordning det sista med scenen, dukade upp kakbuffé, välkomnade de för tidiga gästerna och jag passade upp på barnen. 

 

 

Klockan 16 var officiell "starttid" för festen, då kom folk och åt kakor och minglade lite. Klockan 17 sjöng Kathrins gospelkör, och där var jag glad att få se vad hon har haft för sig på torsdagskvällarna. Det enda jag märkt är att Kathrin inte är där och jag har ibland passat upp på Christoph på kvällen, men nu fick jag se vad de övat.

 

 

Efter dessa spelade Kathrins eget band. Innan jag flyttade hit fick jag en cd-skiva med musik som jag inte förstod vad den hade med familjen att göra. Det visade sig att det var hennes eget band, med bror och ett par kompisar, som spelat förr men som nu inte hinner repa längre. Idag återförenades de för kvällen! Man märker på Kathrin när hon är i sitt esse, att få stå på scenen med sitt gäng och köra. Så glad att hon fick göra detta! 

 

  

 

Samtidigt hängde jag så mycket jag kunde med Saga, jag är så glad att jag äntligen fått träffa henne! Hon har hela tiden känts som min stora-au-pairsyster på något vis, hemma har vi pratat om hur det var när hon bodde här, och jag sover ju i princip i "hennes" gamla rum. Sedan självklart var vi båda även med de andra gästerna, och eftersom vi bor/bott tillsammans med födelsedagsbarnet så känner man ju ändå de flesta som var där, om än inte alla. Max mamma och Kathrins mamma var härliga festsugna typer, jag har aldrig sett en mormor eller farmor dansa så mycket någonsin tror jag. Men när Kathrins band spelade så var det å andra sidan inte många som stod stilla. 

 

När de spelat färdigt var det dags för mat. Det bjöds på spädgris från grannstaden, med potatisgratäng och sallad. Jag hade gjort vegetarisk mat till vad jag räknade med fyra personer, men fick till slut stå och vakta maten för det var så många nyfikna på mina bönbullar, så det hade aldrig räckt till de som redan innan sagt till om alla hade fått prova. Nästa gång jag är med i att anordna fest lagar jag helt enkelt vegetariskt till alla. Jag blev däremot för uppspelt över IKEA-servetterna för att komma ihåg att ta bilder på själva maten, haha! 

 

  

 

Efter maten kom även glassbuffén igång. Vi har ett antal liter glass över från denna hemma, haha! 

 

 

 

Här någonstans började Christoph bli för trött. Vi satte oss i bilen och jag försökte få honom att vila. Det gick en liten stund, och jag tror att det hjälpte lite. Men så såg han att mormor stod på scenen, alltså var det bara att ta sig ut igen. Hon och Kathrins bror drog en sång som vi alla skrattade mycket åt. Så var det dags för det inhyrda bandet att spela, och då kom regnet! Alla flyttade sig inåt, som tur var fanns det rum där med. Jag och Chrille satte oss i en soffa och tittade på skördetröskamaskiner, tills jag kände att det här håller inte längre. Kathrin kom en stund och försökte lägga honom i en soffa, vilket gick sådär. Då kom hennes bror och läste sagor. Jag fick däremot gå och mingla lite på festen medan underhållningen av barn pågick. Men till slut blev det lite väl mycket, och med Chrille har vi ju aldrig försökt att lägga honom någon annanstans än i sin egen säng eftersom det alltid finns en au pair hemma ;-) 

 

Framåt 22 började jag tycka för synd om ungen för att kunna fortsätta festa utan dåligt samvetskval. Alltså började jag säga hejdå till alla som jag nu vet att jag inte kommer träffa igen... Det kändes ändå okej, där och då kändes det mer bråttom att få hem Chrille. Jag är sjukt glad att ha träffat alla som var där, jag vet inte hur många gånger jag sagt det till Max och Kathrin men jag har känslan av att de känner bara bra och älskvärda människor. 

 

En timme senare var det tack och godnatt, han fick se en till skördetröskmaskin och grät en skvätt trötthets-tårar innan han sov, men när han väl blundade somnade han på stört. Och jag låg bredvid honom i Kathrins säng och somnade jag med, glad att ha fått varit med och minst lika glad att Kathrin fått till en så grym fest.

 

Fredag 1 juni: Kathrin 40 år

...Vilket vi firade ganska lugnt. Morgondagens fest var det stora firandet. Min insats bestod i princip i att vara med och underhålla alla kidsen som var hemma (inklusive Christophs kusiner som kom på förmiddagen. Kathrin fick en kulbana i present av Max, vilket var ett smart drag för då var barnen upptagna. Jag fick även chans att ställa en massa frågor till Max syster om hennes jobb som flygvärdinna. 

 

På eftermiddagen gick jag med hunden, och fixade sedan naglar och det sista inför festen inklusive presenter. Kathrins kommentar när hon såg mina naglar: "men oj! Du tror att du inte kommer att jobba de närmaste två dagarna!" 

 

 

  

 

Mer än så finns inte att säga om själva födelsedagen. Chrille var någorlunda frisk, han och kusinerna lyckliga att se varandra. Alla nöjda och glada! 

Torsdag 31 maj: Halva gästligan här

Jag vaknade till ett sms som meddelade att ungen är sjuk igen. Alltså tog jag morgonrundan med hunden. Sedan var jag väl ändå hyfsat fri, någon liten stund med Chrille hade jag men annars satt jag mest i solen (tills det blev för varmt) och läste Tårtgeneralen, och övade på frågor som kommer på mitt Räddningssimmartest som jag kommer göra nästa vecka. 

 

 

På eftermiddagen läste jag och busade lite med Christoph, vi spelade in små filmer där vi bara knasade oss, riktigt mysigt! Och så småningom kom visst Max tillbaka hem, och med sig hade han sin syster. Kusinerna som också skulle sova här, åkte vidare till Kassel och sov där. Christoph må vara någorlunda pigg, men så exalterad han är bara av att ha sin faster här visar att det inte vore en bra idé att ta hit hans småkusiner. Och jag är lika exalterad jag att hon är här, gullig kvinna som jag ALDRIG i mitt liv skulle tro var nästan lika gammal som Kathrin (som man inte heller tror är 40). Hon kom hit laddad med massor av kläder och mat, som hon menade inte kommer bli använt hos henne. Gojibär och amaranthpuffar, och sedan tillskott i garderoben, det är ju drömmen! Framför allt är hon himla schysst att vara med och vi kan skratta en hel del. Även farfarns flickvän kom hit, hon och farfarn åkte däremot iväg efter middagen så henne såg jag inte till lika mycket, men hon verkade trevlig hon också. 

 

Två dagar kvar har vi till Kathrins fest, och vi ber till alla gudar att om nu inte vädret blir annat än regn så kan vi väl i alla fall få vara friska och träffa kusinerna. 

Söndag 27 maj: Degande och besök av grannpojken

På förmiddagen vaknade jag av mig själv och började "jobba" som vanligt. Jag och Christoph degade, vi gjorde en regnbåge och en pojke (hans tolkning av min blå figur) som satt i sandlådan och lekte med en grävskopa. 

 

  

 

 

 

Efter lunch, på eftermiddagen, kom grannpojken förbi. Han hade varit på semester och det var minst två veckor sedan pojkarna sågs. Snacka om kärt återseende, de leker så fint! Höjdpunkten som jag tyckte var när grannpojken fick döpa en av hönorna, och valde namnet Frank. Vi skvätte lite vatten på henne och gav henne namnet Frank... 

 

Förutom det så lektes det med såpbubblor, traktorer, och hängmatta. Vi fikade och lekte butik. Jag och Kuno intog första parkett. 

 

    

Fredag-lördag 18-19 maj: Räddningssimning och besök av Anna

Hej, idag mår jag jättebra. Vi hade två sköna dagar och jag är glad att ha haft en kompis här! 

 

Igår fredag åkte jag efter dagislämningen till staden i närheten där Kathrin jobbar, för att där bocka av ungefär hälften av alla grejer jag behöver kunna för att bli en "livräddningssimmare". Simma 100 meter på tid, simma femton meter under vatten, hoppa på olika sätt i vattnet, transportera en partner 100 meter samt befria sig från någon som på olika sätt greppar tag i en, var det jag fick göra denna gång. 

 

Märk väl, gott folk – VI VAR UTOMHUS och hade typ 10° i luften. Varsågoda att applådera! 

 

På eftermiddagen när jag kommit hem och hämtat Chrille, hade Kathrin ett pysselprojekt för sig tillsammans med en granne. Vi använde oss av tråd, färg och papper för att göra kort. Målet var att få till färgfläckarna till kallablommor, och vissa lyckades riktigt bra. De som inte såg ut som blommor blev däremot andra häftiga konstverk, och man blev helt beroende: en till... en till... en till... varje grej blev verkligen unik. I affärer skulle ett kort lätt ha kostat minst två euro och med tanke på hur kul det var skulle jag lätt göra det igen. 

 

 

 

På kvällen kom en annan höjdpunkt! En tjej som jag lärde känna på seminariet för Ruf (reseorganisationen), Anna, kom och hälsade på! Hon är en av de härligaste människorna i min ålder som jag träffat här, och vi har minst två kommande resor som måste göras tillsammans. Hon är en sådan människa som på mässor packar på sig så mycket gratisgrejer man kan, är 100% lantis, och har en navelpiercing. Alltså perfect match för mig. På kvällen hände inte mycket mer än att vi åt lite, snackade och sedan gick och la oss. 

 

Idag hann vi med lite mer, vi började morgonen med att tillsammans med Christoph köpa bröd och sedan hämta mjölk i mjölkautomaten på bondgården nära oss. 

 

 

 

Efter frukosten och lite lek med Christoph åkte jag och Anna sedan ut på upptäcksfärd upp i vår stads lilla borg. 

 

 

 

Vi åt sedan grillat tillsammans med familjen. Det är så skönt att hon är tysk och man verkligen kan låta dem lära känna varandra och vara säker på att de förstår varandra perfekt. När vi sedan ätit var vi redan tvungna att åka redan, alltså packade vi ihop, köpte en korv som är speciell för den här regionen, och åkte iväg till Kassel för att lämna över Anna till Blablacaren (ubern) som åkte därifrån. Hemma sprang jag en runda, gjorde några Borzovhopp och njöt sedan av en middag som var en till omgång grillat. Nu har jag det bra! 

Lördag-söndag 5-6 maj: Packning påbörjad

Igår lördag hade Kathrin konsert på förmiddagen, och jag lekte med Christoph och lagade i ordning lite lunch. På eftermiddagen drog jag in till Kassel, och effektivt som aldrig förr shoppade jag loss inför min födelsedag hemma nästa vecka. Så intensivt tror jag sällan att jag kastat ut pengar, men grymt kommer det bli nästa vecka. 

 

Idag gick Kathrins förmiddag åt till skrivbordsjobb, alltså var jag teoretiskt den som var med Christoph. I praktiken däremot lekte han så fint själv att jag bara stod i köket och förberedde allt som ändå måste göras senare, samt att jag hann med en tvättmaskin och lite städning. 

 

Efter lunch tog vi en paus där jag la mig i solen och läste Harry Potter. Senare gick jag med Kuno, och när vi kom tillbaka satt gäster hemma hos oss och kakor stod på bordet, så vi fikade tillsammans och därefter la jag mig en gång till med Harry Potter i solen, ända tills det blev grillat till middag. 

 

  

 

En härlig dag med andra ord. Dessutom är packningen påbörjad, det enda jag saknar är lite drycker av den sorten som skattas mer i Sverige än här och ska vara med och fira när jag fyller. Oj oj oj vad jag ser fram emot att komma hem, även om det samtidigt känts lite halvonödigt när jag har så få veckor kvar. Min 20-årsdag kommer bli tipptopp! 

Tisdag-onsdag 1-2 maj: Ingen Valborg men en tur till doktorn

Igår tisdag var en röd dag precis som hemma, så vi stannade här hemma och fick på eftermiddagen besök av gäster. Christoph var lite förkyld men det gick ändå. För mig var en av höjdpunkterna på dagen att skypa med mamma, pappa och Paula som grillade en Valborgsbrasa en dag i efterskott. Shoutout till mamma som är 55+ och behärskar kommunikation via snapchat. 

 

 

 

I morse drömde jag om färger och om att klorofyll finns i gröna saker, när Kathrin väckte mig och sa "Christoph och jag har varit vakna sedan midnatt". Stackarn har blivit mer sjuk med feber och spyor, och Kathrin stannade hemma. Faktiskt är det första gången sedan jag kom som hon vabbat, annars har antingen Max varit hemma eller så har jag kunnat ta hand om honom. Jag gick med hunden och tog hand om hönorna och det var det, mer kan jag liksom inte göra, för när han är i det läget kan bara mamma ta hand om honom. Vi bestämde till slut att vi skulle åka in till hans barnläkare i Kassel för att vara säkra på att han inte var allvarligt sjuk. 

 

 

Det var han inte heller, besöket gick fort och bra. Min uppgift var (förutom att hålla bunken när han spydde) att parkera bilen. Jag körde den långa allén upp och ner utan att hitta en bra plats, och till slut struntade jag i vilket och parkerade på pralinaffären precis bredvid, varpå jag köpte en bit choklad till Kathrin och en påse STORA gummibjörnar till Chrille. 

 

När vi kom hem igen samlade jag ihop kvistar i trädgården som ramlat ner efter två dagars storm. 

 

 

 

 

Tisdag 10 april: Strejk och sommarträdgård

Alltså att tyska SJ inte fungerar är normalt, men att även flygen flippar ur är udda. Desto bättre för oss, som fick behålla Déborah en dag till! Hon skulle egentligen hem mitt på dagen men så blev det alltså inte på grund av strejken som flygplatsfolk i Frankfurt höll på med. Även kollektivtrafiken i Kassel var ur spel, och jag tror även att strejkvågen påverkar många dagis och andra offentliga... vad det nu heter. (Sektorn kanske?)

 

Hur som haver fortsatte alltså team united Au pair Mädchen att hålla ihop. Vi ställde upp stolar och tryckte på robotdammsugarens knapp två gånger, sedan var vi färdiga med jobbet (förutom dagishämtning och -lämning) och satte oss och läste på terassen. Sommaren var fortfarande här, och jag har fått till en fin bränna på armen efter min klocka. 

 

 

 

Senare på eftermiddagen gjorde jag comeback i trädgårdsjobbet. Uppgiften var att klippa bort gräs från ett par buskar, de första gick på en minut var men vid den tredje gav jag mig fasiken på att även få bort alla brännässlerötter. Och vips så var en och en halv timme försvunnen! 

 

 

Därefter gjorde vi oss en myskväll, grillade och spelade ett spel. Ändå trevligt att "Dibedora" som Chrille säger kunde stanna, och att Max och hon då fick en heldag tillsammans. 

Måndag 9 april: Rundvandring med Déborah

Efter att tillsammans ha lämnat Christoph på dagis, gick Déborah och jag runt i lilla staden och kikade runt. Eftersom vi bara har en cykel så fick en av oss ta kickboarden och fara runt med, vilket hon frivilligt tog sig an. Vi gick upp till borgruinen och kikade runt i gamla stan, samt kollade var allt fanns som finns att se. 

 

 

Sedan gick vi hem, satte oss i solen och läste lite innan vi lagade pizza till lunch. Déborah är hur gullig som helst och det känns redan helt avslappnat att bara sitta tillsammans med varsin bok utan att säga ett ord. Fastän hon är från Schweiz och pratar franska så tycker jag att hon passar här superbra! 

 

 

 

På eftermiddagen hämtade vi Christoph för att åka med honom till glasscaféet. Han åt utan problem upp sin "Pinocchio". 

 

 

 

Därefter for vi till grannpojken och lämnade Christoph där att leka. Vi båda for då tillbaka till glasscaféet för att själva äta där... För jag tänkte innan att Christoph kommer äta upp på fem sekunder och sedan vilja åka till sin kompis, och eftersom jag inte tänker stressäta de typ tre deciliter glass som finns i vuxenglassarna, så åker vi två själva. Och det blev så mysigt! 

 

 

 

När vi i lugn och ro käkat upp och hängt där en stund, åkte vi tillbaka till grannarna och bara njöt av att se de leka tillsammans utan att vilja ha oss inblandade. Grannmamman är alltid trevlig att prata med och jag tyckte det var så skönt att vara där flera timmar utan att göra något annat än att prata med henne och Déborah. 

 

 

 

Vi stannade där tills det var dags för kvällsmat hemma. Senare på kvällen kom en hungrig Max hem och de andra gjorde en lägereld tillsammans i trädgården. Déborah lagade rösti till den hungrige piloten som skojat om att det vore gott med schweizisk mat när han kom hem. Men helt enligt standarden var jag för trött, så Kathrin skickade upp mig att sova i stället. Det gjorde nog gott med en kväll med en ny fräsch au pair som lagade mat, i stället för den gamla slitna som gick till sängs, haha! 

Lördag-söndag 7-8 april: Besök av (förmodligen) nästa au pair!

Lördag morgon fick jag en ordentlig sovmorgon, hur skönt som helst. Jag tog en springrunda i solen och sedan var jag fortsatt ledig fram till efter lunchen, då jag fick hänga med Christoph en stund. Vi la oss i hängmattan som hade premiär för i år, och bara gosade där, säkert en och en halv timme. Vi hade 24° och jag spelade Icona Pops version av Sommar och sol tills han kunde den utantill, och ville veta mer om artisterna. Han ville veta om tjejerna i Icona Pop pratade tyska, om de körde bil och vad de hette. Så bra research hade jag inte gjort, att jag kunde svara på allt... Men jag var lika mallig som jag alltid är när jag visade den här bilden från Storsjöyran när jag och Amanda träffade dem. 

 

 

 

Jag berättade en "saga" för honom som jag hittade på, en improviserad berättelse om ett par barn som träffades i badhuset, blev vänner och hälsade på varandra. De åkte traktor och klappade djur på en bondgård och bakade pizza. Standard Christoph-teman! När jag var färdig med första berättelsen (där huvudpersontraktorn var en Massey Ferguson) bad han mig berätta historien om när de fick en John Deer. Och sedan historien om Claas. Men när han sedan frågade om jag kunde berätta om den fjärde maskinen sa jag åt honom att nu är det hans tur att berätta. Så då gjorde han det! Han drog en improviserad saga om samma barn som jag berättat om. Helt otroligt hur snabbt de blev verkliga barn för honom, och hur han kunde bara dra en historia rätt upp och ner! 

 

På kvällen fick vi sedan besök på nytt. Den tjejen som troligtvis är nästa au pair här, Déborah från fransktalande delen av Schweiz. Vi drog till med grillmiddag när hon kom hem, och eftersom tåget var 45 minuter för sent och det började bli kväll, hade vi alla stor aptit. Christoph var helt ifrån sig, och tyckte det är jättespännande. 

 

När Christoph var i säng spelade vi spelet Malefiz innan det var läggdags. Jag vann! 

 

 

Söndag morgon blev ultrachill för mig. Déborah och Chrille ritade med gatukritorna, spelade olika spel, ritade... Okej att jag hängde vid diskmaskinen en del men annars intog jag större delen av förmiddagen hängmattan. 

 

 

 

På eftermiddagen gick vi en promenad alla tillsammans, och även med grannarna som har hund. De följde sedan med hem till oss och vi käkade glass på verandan, i 24° och med en sol på vår klarblåa himmel. 

 

 

 

Resten av eftermiddagen spenderades mest bara på lugnaste vis med att jag och Déborah satt bredvid varandra med varsin bok på verandan, och därefter tog vi en till promenad åt ett annat håll. Efter att sedan ha ätit Kathrins goda paj till kvällsmat var idén att vi skulle gå till den "cocktailbaren" som finns i stan. Dock hade de stängt söndag kväll, så vi gick helt enkelt hem igen... Tack vare Elin och Déborah har jag den här veckan antagligen slagit personligt rekord i antal steg på en vecka! Hemma spelade vi Malefiz med Kathrin igen. Jag vann igen och kunde somna gott. 

Onsdag-torsdag 7-8 mars: Au pair-träff med besök på dinosauriemuseum

Max mamma med pojkvän åkte alltså iväg på tisdagen, medan systern med den roliga argentinske pojkvännen stannade kvar hos oss fram till torsdag. 

 

På onsdagen åkte jag dock iväg, för månadens au pairträff (utan Julia :-( ). Vi fikade först tillsammans, och hela tre nya tjejer var med förutom Clara till vänster som vi träffat men som inte varit med på au pair-träffen innan. Ülfet från Azerbadzjan, Anja från Ukraina och Koralda från Albanien. Med reservation för felsägning.

 

 

Efter en snabb kopp kaffe eller té gick vi vidare till ett "Naturkunskapsmuseum" som just nu har fokus på saurier. Jag lärde mig att dinosaurier är en grupp av saurier, och att det även finns flygsaurier och vattensaurier. Våra fåglar vi har idag stammar från flygsaurierna. Vi fick även se andra djur som är släkt med saurierna, både djur som lever idag och andra som är utdöda. Den lilla gröna blöta saken var någon slags amfibie-någonting, den större bruna klumpen var en japansk salamander, och ödlan var muséets maskot som fått flytta fram för att visa upp sig, och alla lever fortfarande. 

 

  

 

Vi hade en guide som berättade allt för oss, och vi pratade om hur saurierna såg ut och varför. Till exempel var de växelvarma djur (kroppstemperaturen reglerades av miljön utifrån) och därför hade de dessa taggar för att kunna skugga sig från varm sol och fälla upp dem när de behövde värma sig. De vassaste fanns däremot för att skydda sig mot T-rex! Vi fick även se avgjutningar från ben av den största funna saurien. tre-fyra meter långa armar, jo men skönt att vi inte behövt bråka med dem. 

 

 

 

Andra djur var olika sorters krokodil med olika anpassade munnar för olika slags föda, havssköldpadda, och många fåglar. 

 

 

 

Torsdag var Christoph på dagis, och vi fick säga hejdå till faster med pojkvän efter att ha pratat och hängt en stund på förmiddagen. Mina planer på Sydamerika har inte blivit mindre aktuella efter detta besök, och på listan står nu även vattenskidor och motorcykelåkning med hennes pojkvän, samt att klättra ett berg där.

 

Eftermiddagen spenderade jag sedan alldeles för mycket tid på att först köra vilse på väg till tankstället, och sedan köra vilse mellan tankstället och gymmet. De goda nyheterna är i alla fall att tankningen i sig gick jättebra och att jag hade en bra träning där. Och som avslutning på dagen hade Kathrin förberett en drink för sin körövning, och jag fick också en som efterrätt. Underbart. 

 

 

PS. Grattis till alla kvinnor på 8 mars-dagen. Fast alla män är så klart lika bra som kvinnor, om inte bättre.

PPS. Jag drev. Women run the world. Puss och hej och girlpower. 

Måndag-tisdag 5-6 mars: Spontant besök från tyskar, holländare och en argentinare

Söndag kväll har jag precis lagt mig att sova när Kathrin knackar på och meddelar att i morgon kommer vi få dubbelt besök. Det vill säga, måndag morgon var det bara att röja allt jag såg som röjas kunde, tvätta handdukar och handla lite grejer. Jag hann med en springtur också och det var skönt. 

 

När jag hämtat Christoph blev det bakning, och vi hann som tur med att baka färdigt en kladdkaka precis till att de först gästerna kom fram, Christophs farmor med man. Kladdkakan avnjöts med glass och vi hann småprata lite och lära känna varandra innan nästa gäng kom, faster med pojkvän.

 

 

Då var det bara att fika en omgång två. Det är så kul att äntligen få träffa dem, de är nya för mig men lika fina människor som exakt alla vänner och släktingar min familj har omkring sig. Farmorn kommer från Holland, och hade med sig tre buketter tulpaner (och innan hade jag köpt två buketter, så tulpaner har vi gott om nu). Max systers pojkvän är en vattenskidorlärare från Argentina och pratar engelska eller spanska, och nu kan jag säga att jag är i mitt element. Halva kvällen pratade vi om wakeboarding och jag fick lite tekniktips, och andra kvällen pratade vi om Max systers jobb som flygvärdinna. Trevligare och roligare människor får man leta efter, och jag tror att fasterns pojkvän är Christophs största idol. 

 

På tisdagen åkte vi i väg på en liten utflykt till Kathrins skola. Hon har ett gäng tjejer som sjunger Despacito, och det passade ju perfekt att pojkvännen fick rycka in och hjälpa till med spanskan i låten. Vi följde då med allihopa, Max, hans syster, Christoph och Ellen, och tittade på. Så kul! Jag försökte lära mig lite jag med. Efteråt gick vi till ett café och åt lunch. 

 

  

 

Resten av dagen förflöt, vi pratade lite, jag åkte till gymmet, vi åt Käse fondue och en till liten buffé till middag för icke ost-fan... Så pratade vi och pratade. Så trevliga människor som jag är glad att jag får lära känna. Och så blev trötta och sov.

Upp